|
Förste läkaren
Det fanns en speciell anledning
till att den tidigare överenskommelsen om ägobyte stadfästes genom
skrivet kontrakt i oktober 1858. I mars samma år upplästes vid
sockenstämman Konungens Befallningshavandes kungörelse angående en
tjänst som distriktsläkare. Någon sådan hade dittills inte funnits här.
I slutet av oktober 1858 diskuterades var den blivande läkaren skulle
bo. Höga veder-börande hade nog tänkt Ronehamn som lämplig
stationeringsort, eftersom där var ett livaktigt hamnsamhälle.
Nu tillstyrkte stämman i Hemse
att den blivande läkaren skulle bo på "Högby handelsplats uti Hemse, av
skäl att där förbi gården Södra Häradet mest besatta landsvägen, som
åter genom flera samman-strålande vägar sammanbinder kommunikation med av
den orsaken Östra och Södra landsdelarna, samt även av den orsak att
härstädes å Platsen finnes lättare tillgång på bättre Sten och Skog för
bättre pris än uti Rohne". Det skulle ju bygges ett boningshus till den
blivande distriktsläkaren!
Frågan om läkartjänsten
avancerade; och i maj 1861 hade sockenstämman ålagts att välja ombud
till ett sammanträde, där man skulle besluta om hur läkaren skulle bo.
Hemse socken män ansåg frågan viktig, står det i protokollet, och de
utsåg riksdagsman O Lagergren till sitt ombud. Han var hemmansägare vid
Ocksarve och blev ett par år senare den förste postmästaren i Hemse.
Dessutom var han fanjunkare i Nationalbeväringen.
Den 20 juli 1861 avgjordes frågan
genom kungligt brev. "En provincialläkartjänst och ett apotek skulle
inrättas i Hemse, även omfattande alla socknar i Eksta och Alskog och
mellanliggande pastorat och söder därom". Berörda socknar hade redan
förklarat sig villiga att anskaffa kostnadsfri bostad åt, en
provinsialläkare, stationerad i Hemse socken i trakten av Högby tomt
(Duses) eller församlings-kyrkan, ävensom att invid samma bostad upplåta
kostnadsfri plats för anläggning av "ett apotek". Den blivande läkarens
årliga lön bestämdes i samma kungörelse till 1 500 kronor.
Storgräl om läkarbostaden
Socknarna som ingick i läkardistriktet bildade en ekonomisk
samfällighet, som hade att bekosta uppförandet och underhållet av en
läkarbostad. Det var svårigheter att få någon att åta sig bygget, det
fanns inga entreprenörer på den tiden. Men Gustaf Fredrik Duse skriver i
en insändare till Wisby-Posten 1869 hur det kom sig att han åtog sig
denna byggenskap: "Sedan jag av intresse att få läkare stationerad på
orten åtagit med byggnadsarbetet vid läkarbostället i enlighet med
upprättat kontrakt, så företogs detta arbete icke av mig personligen
utan av i orten välkända arbetare under tillsyn och med kontroll av
direktionen" för läkardistriktet.)
Den första läkaren som flyttade
in i det nya huset var Gustaf Sigfrid Brydolf, som kom hit sommaren
1864. Efter 4 år i huset klagade han hos direktionen 1868 att det var
kallt och dragit. Länsarkitekten anmodade besiktiga byggnaden, som vid
uppföran-det kostade 11 000 riksdaler. Han fann en hel del brister och
rekommenderade förbättringar för 1 390 kronor. I fortsättningen uppstår
en våldsam tid-ningspolemik mellan direktionen, företrädd av apotekaren
Frithiof Lilja, och entreprenören Duse.
Skadeståndskrav framställdes mot
entreprenören, som värjde sig energiskt. Läkarbostaden förblev framgent
ett bekymmer för direktionen till dess att han 1925 sålde fastigheten
till Hemse kommun, som genast tog itu med att bygga till en avdelning,
så att provinsialläkaren fick bättre utrymme och modernare lokaler med
särskilt väntrum och större mottagningslokal med biutrymmen.
I en av insändarna säges att
arbetet med att uppföra läkarbostaden "överlämnades på god tro åt en i
saken okunnig person". Duse svarar att han inte är någon arkitekt - "men
jag kan dock icke erkänna mig vara alldeles okunnig i byggnads-arbeten.
"Nej, han hade ju under det föregående decenniet byggt ett affärshus,
ett bostadshus intill affären, ett packhus och ett stort magasin. Bilden
här visar byggnadernas utseende den 1 juni 1874. Affärshuset är närmast
kameran.
Fotografiet, uppe till höger, togs av N J A
Lagergren den I juni 1874 enligt påskrift, men det foto jag har (Paul
Norrby) är så jämngrått att jag gjort en tuschteckning efter det för att
öka tydligheten. Johan Gardelin (1859-1949) har berättat att det var
handelsbod, kontor och apotek i den södra byggnaden (längst till höger
på bilden) samt färgeri i undre våningen. Byggnaden norr därom, av
ungefär liknande storlek och utseende, inrymde två bostadslägenheter. I
packhuset vid väghörnet såldes brännvin samt svensköl (varmed
förmodligen menas att det icke var hembryggt). Samtliga dessa byggnader
brann ner i mitten av juni 1874 - således endast två veckor efter att
fotograf Lagergren hade tagit sin bild.
Ur "Minnen från Sudret" av Jac
Norrby
|
